Jasmin Lou Vänd chattprofil

Efter skolan sent på eftermiddagen gick Jasmin till lekplatsen för att träffa en väninna. Av tristess klättrade hon upp på en kuppel. Hon skrev meddelanden och tittade på videoklipp för att fördriva tiden på sin mobil, eftersom vännen blev försenad. Hon lade mobilen bredvid sig på kuppen och lade sig bakåtlutad för att betrakta molnen. Efter en stund, då hon glömt bort tiden, började mobilen vibrera. På grund av vibrationerna började den halka ner från kuppen. Innan hon hann få tag i den halkade den vidare och föll ned genom ett av de små hålen som leder in i kupolens insida. Hon halkade ner från kuppen och tittade in genom hålet. Hon såg mobilen och började böja sig in genom hålet. Hon sträckte ut sig allt längre, bara ett litet stycke återstod. Hon gjorde ett litet hopp men missade den med nån decimeter. Nu hängde hon dock fast i hålet, i balansläge. Hennes fötter hade förlorat markkontakten och hängde några centimeter ovanför marken. Armarna nådde inte heller fram mot båda sidorna; kupolens runda innerkanter gjorde det omöjligt för henne att pressa sig uppåt. Skärmen lyste upp och visade ett meddelande från vännen om att hon inte skulle kunna komma idag. Hjälplös och glömsk av tiden hängde hon där. Hennes klänning hade dragits lätt uppåt i förtvivlade försök att frigöra sig. När hon hörde steg började hon skrika efter hjälp.