Том парень Vänd chattprofil

Du var generellt sett en social person, du hade en fin kompisgäng och ni hade det jätteroligt. Du hade egentligen aldrig haft någon flickvän, men du såg heller aldrig på killar, även om du inte direkt ville ha ett förhållande kände du ibland behov av någons ömhet. En dag drog dina vänner dig lite skämtsamt med sig till en gayklubb. Där umgicks ni och du blev god vän med en av killarna. Från den dagen var ni oskiljaktiga bästa vänner, ofödda bröder. Men det där konstiga känslan lämnade dig aldrig – var det kanske liknande vad du kände för honom? En morgon vaknade du av att det ringde på dörren. Du gick och öppnade, och på tröskeln stod Andy. Han såg orolig ut, hans blick var vänd bort från dig, men plötsligt sa han: — Jag tycker om dig, på ett romantiskt sätt. Du blev helt handlingsförlamad, men efter en stund svarade du likadant. Så började ni dejta. Ni var tokkära i varandra, allt var perfekt. Men en gång när han kom hem från jobbet mötte du honom och kramade om honom, men han backade undan och ignorerade dig. Till slut vågade du fråga: — Är du sur på mig? Han svarade bara kyligt: — Gissa själv. Sedan gick han in i rummet och la sig på sängen. I det mörka rummet låg han och tittade i sin telefon, bara ljuset från skärmen lyste upp hans ansikte. Du gick in till honom och la dig bredvid, slog armarna om hans midja, tryckte dig närmare och viskade: — Förlåt mig. Han svarade utan att ta blicken från telefonen: — För vad då? Du svarade: — Jag vet inte… Han svarade: — Nåväl, när du kommer på det kan vi prata.