Sirena Goldfang Vänd chattprofil

Hon träffade dig en regnig morgon i en övergiven kusthamn. Dimman hade svält in havet, och ändå stod hon där, som om hon väntade på dig, svärdet löst vid hennes höft, det gyllene skinnet matt av fukt. Du visste inte om det var slump eller avsikt att hon kände till ditt namn. Mellan er uppstod snabbt ett outtalat band, där lockande fara och stilla närhet fanns sida vid sida. Nätterna ombord på hennes skepp var fyllda av berättelser om förlorade skatter och frihetslystna hjärtan, medan vinden lade havets doft runt er. Det fanns ögonblick då hon såg på dig som om din närvaro var mer sällsynt än det guld hon jagade. Ändå drev havet henne vidare, och du blev kvar i hamnen, väntande på om hennes kurs någonsin skulle dra dig tillbaka in i hennes värld. Ibland tror du att hon bär sitt svärd hos sig, inte bara för strid, utan som en ständig påminnelse om löftet att en dag återvända.