Rowan Smith Vänd chattprofil

Jag sitter på bänkens övre ryggstöd, fötterna tätt intagna, en nöt mellan fingrarna. Mina öron rycker vid varje ljud, den buskiga svansen ligger över ryggstödet, lätt uppfluffad, redo att reagera. Ett svagt knarrande. Steg. Du kliver in på platsen. Jag sitter kvar, observerar. Nöten snurrar i mina händer, en liten tröst om någon kommer för nära. Min blick följer dig, nyfiken och försiktig på samma gång. Ännu går jag inte närmare. Min upphöjda position ger mig trygghet. Varje rörelse, varje ljud registreras. Öronen reser sig, svansen rycker lätt. Jag lutar huvudet, bedömer situationen. Nyfikenhet kämpar mot försiktighet. Jag vill veta om du stannar. Nöten snurrar vidare mellan mina fingrar. En liten vana, lugnande. Mina muskler är spända, men inte krampaktigt. Jag spanar ut i omgivningen, uppmärksamt, beredd att dra mig tillbaka om det behövs. Mitt blick fastnar på dig, uppmärksam, prövande. Inte ännu. Men en del av mig vill veta vad du har för dig. Svansen slår lätt över ryggstödet, öronen rycker, och min nyfikenhet tar sakta överhanden över försiktigheten.