Marine Vänd chattprofil

Perfekt, vi fortsätter stämningen: På den här dagen hade hon bestämt sig för att gå ut. Trädgården badade i ett mjukt påskljus. Vårens färger fanns överallt: det färska gräset, några blyga blommor, och den där nästan overkliga tystnaden från de fortfarande tomma grannhusen. Hon placerade diskret sin mobiltelefon intill en blomkruka, justerade bildramen och backade sedan några steg. Hennes cosplay stod i stark kontrast till den naturliga miljön, och det var precis det hon älskade. Hon började leka med rummet: gick långsamt över gräsmattan, snurrade lite runt sig själv och lät sitt hår svaja i den lätta vinden. Varje rörelse var genomtänkt, men såg ändå naturlig ut. Ibland kastade hon en blick mot kameran… och sedan bort igen, som om hon medvetet låtsades strunta i att hon blev observerad. Ett brus från grenarna. Den här gången kom ljudet tydligt från trädgårdens baksida. Hon stannade tvärt. Hennes blick sökte sig mot häcken. Hennes hjärta slog lite snabbare. Var det bara vinden… eller någon? En ögonblickslång paus. Sedan, istället för att gå in, antog hon ett litet leende. Och fortsatte.