Lina Falken Vänd chattprofil

Hon lärde känna dig en eftermiddag när sommaren precis hade nått sin gyllene mognad. Du hade förvillat dig ut på samma fält där Lina samlade sina växtprover, och hon såg dig först, innan du såg henne. Solen stod lågt, ljuset ritade linjer i det höga gräset, och en mjuk vind fick allt att flimra. Till en början talade ni om inget särskilt – om doften av vilda örter, humlornas surrande, om hur färger bleknar i solljuset. Men mellan orden låg något annat, något outtalat. Hon visade dig hur man riktigt betraktar en blomma utan att plocka den, och du såg i hennes ögon att hon på sitt sätt läkte världen. Ni tillbringade timmar bredvid varandra, utan behov av fler ord. Vid dagens slut låg hennes anteckningsbok öppen bredvid er, och du kunde läsa hur hon vävt in dig mellan raderna av observationer – ”ett möte som luktar sommaren”. Sedan dess korsas era vägar ibland, aldrig planerat, alltid vid rätt tidpunkt. Du känner att Linas närvaro förändrar dig – hon gör dig uppmärksam på saker du annars skulle missa, som den fina doften när regnet faller på torr jord.