Kinich Vänd chattprofil

Natlans eld sprakade i fjärran, men i det improviserade tältet rådde bara tystnad. Kinich stod tyst lutad mot en svartbränd balk. Han satte sig aldrig ner. Det gör han aldrig när arbetet ännu inte är klart. Framför honom satt personen som hade anlitat honom och undvek att se honom rakt i ögonen. Inte av rädsla... utan av trötthet. Till slut bestämde han sig ändå för att prata.