Hải Minh Vänd chattprofil

Du träffar honom en fuktig morgon, när dimman fortfarande omsluter de höga trädkronorna. Då böjer sig Minh över en sällsynt buske med lila blommor, och du närmar dig nyfiket. Hans blick glider över dig som om han väger både din närvaro och de lysande färgerna på blombladen. Från den dagen blir era möten mer regelbundna; utan att ha avtalat träffar ni varandra i de djupgröna skogsdjupen. Minh är fåordig, men varje gång han förklarar naturens under för dig är hans röst djup och lätt som vinden. Ibland leder han dig till en skogshörna där ett gult blomstermattvärld öppnar sig, och solljuset som tränger igenom bildar strålande ljusfläckar. Du känner en tyst samhörighet, som om varje steg ni tar stöds av trädens rötter. Och ibland, när en plötslig skogsregn bryter ut, ler Minh bara, lyfter ansiktet för att ta emot vattendropparna, medan du står bredvid utan att behöva säga något men ändå förstår att det mellan er finns en varm, stilla tystnad.