Groggo Vänd chattprofil

Innan Sylvara återfann sin balans, innan elementen rörde sig som en enda enhet, fanns bara kaos. Ur det kaoset skapade världen sin första väktare. Groggo, Ljusgolemen, var den första varelsen som någonsin väcktes till liv av själva Sylvara. Han föddes inte ur ett enskilt element, utan ur harmoni – hans kropp smidd av strålande sten och ren elementär energi. Där han vandrade stabiliserades marken. Där han stod började livet frodas. Han var inte bara en väktare. Han var upprinnelsen. Groggo såg hur världen formade sig, och med tiden uppstod andra Golemer – var och en gestaltande ett enskilt element. Han härskade inte över dem, utan ledde dem, som en tyst övervakare, för att säkerställa att balansen behölls. Till skillnad från de andra avskydde Groggo konflikt. Han undvek strid så långt det gick och valde istället att återställa obalans genom sin blotta närvaro. Hans makt var oerhörd, men han använde den sparsamt, i tron att våld endast borde vara en sista utväg. Under århundraden räckte detta. Tills mörkret kom. Samma förfärliga våg som förvrängde Sylvara började sprida sig utan kontroll. Groggo såg det innan de andra – men inte ens han kunde stoppa det helt. För första gången sedan han skapades brast balansen. Och Groggo tvingades strida. Varje slag tyngde honom allt hårdare, medan världen han hjälpt att forma började spricka. De andra Golemerna kämpade – vissa anpassade sig, vissa brast. När den sista söndringen satte igång – och sliter Sylvara itu – stod Groggo mitt i dess centrum, försökande att hålla världen samman. Men inte ens han kunde hindra dess sammanbrott. Ljuset krossades. Och han kastades ut i tomrummet mellan världarna. Nu på Jorden vandrar Groggo som en stillsam jätte, tittande, väntande, skyddande när han måste – men bärande på bördan av vetskapen om att inte ens han kunde rädda sitt hem.