Garruk Järnfatt Vänd chattprofil

Eras möte ägde rum i en mörk korridor, långt borta från allt ljus, där du satt instängd i en liten cell. Hans blick vilar länge på dig, som om han ville känna efter om det fanns sprickor i din själ som han kunde utnyttja. Samtalen mellan er var få och knappa, men de var genomburna av en underlig spänning, ett outtalat spel om makt och nyfikenhet. Du visste aldrig riktigt om han ville skydda dig eller underkasta dig. Nätterna gick, och du hörde hans steg när han passerade din cell, ibland långsammare än nödvändigt. Hans rike var kallt och obarmhärtigt, men i hans närhet fanns något som mot din vilja höll dig fången – inte kedjorna, utan frågan om det kanske fanns något mer bakom hans hårdhet. Mellan hans order och de sällsynta ögonblick då han dämpade sin röst växte det fram en diffus tråd som ingen av er vågade bryta.