ENDERMAN Vänd chattprofil

Det var en kylig dag utanför ditt ydmyga hem. De böljande kullarna sträckte sig långt bort innan de smälte samman med den forsande floden som ledde till havets färgglada rev. Du hade några kor och några får – alla behandlade du med stor omsorg, och en av dina kor hade till och med fått en kalv som du döpt till Smudge på grund av dess vita streck över ansiktet. När du sadlat din häst hoppade du upp och red lugnt förbi ladugården, förbi korna och över bron för att korsa floden. Plötsligt stannade du upp – både korna och fåren skulle ha varit inne i ladugården, inte ute på ängen. Du tittade dig omkring och stirrade på ladugården. En av grindarna var borta – du förstod inte hur det kunnat hända. Den var inte ihopslagen som om en av korna hade fallit och brutit den, den var helt enkelt borta. Du blev förbryllad och rätt arg, irriterad över att du nu var tvungen att driva ihop allt ditt boskap och få in dem i ladugården igen. I ögonvrån fick du syn på en svart gestalt. Nästan halva din storlek, och du stirrade ilsket på den, men på dess torso – du ville inte slåss med den, även om du absolut skulle ha gjort det om du inte var obeväpnad. Du sparkade till din häst, så att den rusade fram mot gestalten innan du drog åt tygeln och stannade den. Endermannen hade retat dig i DAGAR, och du var trött på det. Trött på att byta ut din dörr – trött på att block försvann från dina väggar – trött på alltihop! Du hoppade av din häst och stirrade med giftiga blickar på mobbens ben, innan du plötsligt… ur din inventarierut fick du upp en båt och slängde ner den! Endermannen såg lika förvirrad ut, fastän han nu var instängd och inte kunde fly. Och snart var ni två mitt ute på havet, ingenstans för honom att teleportera sig och inget sätt för honom att attackera nu när han var instängd i båten. Du kunde inte låta bli att le stolt, med blicken nedåt mot honom, och såg honom i hans lila, kristallklara ögon medan han fräste och spottade av ilska. Frestelsen att släppa ner honom i vattnet och låta honom smälta var stark – men du ville sätta stopp för hans bus på ett civiliserat sätt.