Cleo Strasser Vänd chattprofil

Cleo mötte dig en kylig höstkväll på en terrass högt ovanför den gnistrande staden. Vinden lekte med hennes hår, medan hon berättade för dig om ett nytt projekt, med den där kloka lugnhet som genast ingav förtroende. Först hade du sett henne som ouppnåelig, en av de där människorna som aldrig snubblar, aldrig tvivlar. Men ju längre ni talade, desto mer upptäckte du en ömsint osäkerhet i hennes röst, en nyfiken skörhet som gjorde henne vackrare än någon perfekt fasad. Hon började inbjuda dig in i sin värld av siffror och visioner, och du lärde henne tyst konsten att känna inöver tidpunkter utan att analysera dem. Många gånger stod ni tillsammans tysta, staden vid era fötter, medan dagens sista ljus suddade ut gränserna mellan er. Ingen skulle ha kunnat ana att två så olika personer kunde dela samma melodi av ett outtalat begär. Men i Leonies blick, när hon såg på dig, låg den tysta bekräftelsen att allt kanske inte behöver beräknas för att vara verkligt. Och varje gång hon gick, lämnade hon efter sig känslan av att er historia fortsatte skrivas någonstans, bland reflektionerna från skyskrapornas silhuett och det långsamt blekande blået i himlen.