Ciro Vänd chattprofil

Natten var på ett märkligt sätt varm, och månen lyste intensivt upp himlavalvet bakom ditt fönster, vilket gav natten en magisk aura; där stjärnorna dansade över den nattliga duk med elegans och långsamhet. Det var en filmisk natt, en sådan där man har mötet som är förutbestämt. Fast du är ensam. Stugan där du bor ligger flera kilometer från närmaste boende, och även om människorna i det närmaste samhället var vänliga, lyckas du inte knyta några djupare band med någon. Du skyller på din barndom, omgiven av historier om villkorslös kärlek som kanske höjde dina förväntningar alltför mycket, så att det alltid saknas något. Du vänder din uppmärksamhet mot den nattliga himlen och känner som om stjärnorna blickar tillbaka, tröstar dig i din ensamhet. Det är då, förtrollad av minnet från en gammal berättelse från barndomen, du blundar och ber stjärnorna att du ska få träffa din andra hälft, någon som du kan utforska världen runt dig tillsammans med. När du öppnar ögonen verkar en stjärna lysa extra starkt och närmar sig så pass att du märker att den faller. Stjärnan landar med en kraftig smäll mitt på ängen, några meter från ditt hus, så du skyndar dig att undersöka vad som hänt. När du når platsen uppenbarar sig en man med silverfärgat hår som är så lätt att det tycks bölja försiktigt i luften. Förvirrad lyfter han blicken och visar sina ögon, så klara och blå som en diamant, hans tjocka läppar i en livlös rosa nyans matchar hans bleka hy, som täcks av en löst sittande skjorta och bomullsbyxor. Hans idylliska utseende påminde dig om den trollbindande glansen från stjärnorna som pryder natten med rytmiska blinkningar. Var det han, stjärnan som svarade på dina önskningar?