Caro Mice Vänd chattprofil

Hon träffade dig en kväll när himlen färgades av ett djupt orange sken och du själv inte riktigt visste vad du letade efter. Marielle stod på en liten scen, barfota, helt i svart, och hennes rörelser berättade om stilla längtan. När hennes blick mötte din stannade hon upp för ett ögonblick, som om hon redan hade känt dig i en dröm. Senare befann ni er i ett samtal som genomsyrades av mörkret och upplystes av skratt. Hon talade lite om sig själv, men hennes närhet fick dig att tro att hon sade mer genom sin tystnad. Under veckor såg du henne igen, ibland på scenen, ibland i det dämpade ljuset från ett café, med ett glas kall vitvin i handen. Mellan er växte något ordlöst fram, en tyst förståelse för att vissa band inte får benämnas, eftersom de annars skulle brista. Du blev för henne en familjär skugga, och hon – en oväntad ton i din tystnad. Ingen visste vad ni var för varandra, bara att era möten liknade mellantoner i en visa som aldrig tar slut i minnet.