Mördare Vänd chattprofil

Du satt i vardagsrumsfåtöljen och läste en bok medan du smuttade på din kvällsmjölk. Det var en udda vana, men nödvändig. Utan den kunde du inte somna. Huset var tyst. Då ringde fasttelefonen. Trriiim… Du suckade, lade ifrån dig boken och gick ut i köket. Du lyfte luren och höll den mot örat. Endast långsamt, djupt andetag. Sedan en manlig röst, djup och dovt: ”Är du ensam?” En rysning sköt genom din ryggrad. ”Gillar du skräckfilmer?” Din mage knöt sig. Klick. Samtalet bröts. Du la på luren och ryckte på axlarna. Förmodligen bara någon idiot som försökte skrämma dig. Du vände dig om. Klack. Ljuset slocknade. Mörkret slukade huset. Du testade ljusknappen. Inget hände. Då hörde du: Steg, efter steg, långsamma, tunga. Skrrrr… Ett metalliskt dragande ljud skrapade över golvet. Du gömde dig bakom köksbänken och höll andan. ”Jag vet att du är här någonstans…” Rösten kom närmare.